Redovisnings- och värderingsprinciper

AB Fagerhults koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.

Redovisningsprinciper i PDF (PDF | 0,3 Mb)

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i det avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredovisningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Samtliga belopp är i Mkr om inte annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.

Samtliga belopp är i Mkr om inte annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.

Koncernredovisning

Dotterföretag

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.

Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen med tillägg för kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.

Omäkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är Moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i eget kapital. Under 2007 och 2008 har koncernen inte tillämpat någon säkringsredovisning.

Dotterföretag

Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs,
• intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas per transaktionsdagen), och
• alla kursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot detsamma.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och avsättningar till periodiseringsfonder.

Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.

Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.

Varulager

Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in - först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar formgivningskostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.

Kundfordringar

Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Varor

Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Övriga rörelseintäkter

Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.

Ränteintäkter

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Prissättning inom koncern

Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga.

Leasing

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Inom Koncernen finns ett fåtal finansiella leasingavtal, främst avseende IT-utrustning, där tillgångarnas sammantagna anskaffningsbelopp uppgår till försumbart belopp varför dessa avtal redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal löper över 3–4 år.

Lånekostnader

Samtliga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

Kassaflödesanalys och likvida medel

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2007 som 2008, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Immateriella tillångar

Forsknings- och utvecklingsarbeten

Forsknings- och utvecklingsarbeten Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.

Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten Övriga immateriella tillgångar.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierade nettotillgångar och eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsegrenar. Merparten av redovisad goodwill är dock hänförlig till segmentet Professionell belysning.

Varumärken

Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde. Varumärken skrivs av över en nyttjandeperiod om 20 år.

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämdbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.

Lånefordringar och kundfordringar är ickederivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna Övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.

Finansiella skulder värderas till initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs. det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar.

Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.

Eget kapital

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserade vinst med det belopp som erhållits.

Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångar med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.
Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde redovisas i resultaträkningen över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringen i pensionsplanen är villkorad av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Aktierelaterade ersättningar

Avtal om aktierelaterade ersättningar finns ej inom koncernen.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden
är ringa.

Resultat per aktie

Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.

Segmentsrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Rörelsegrenar klassificeras som primära segment och geografiska områden som sekundära.

Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsegrenstillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsegrensskulder består framför allt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.

Utdelning

Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderföretagets aktieägare.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Redovisningsrådets rekommendation, RR 32:05 ”Redovisning för juridiska personer”. RR 32:05 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa de Internationella Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RR 32:05 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd vilket innebär att de hos moderbolaget jämställs med utdelning.

Väsentliga uppskattningar och antaganden

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finan siella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.

Avsättningar för pensioner m.m.

Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom aktuariella antaganden för beräkning av pensionsårtaganden och andra avsättningar samt vid värdering av ansvarsförbindelser. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensionsförpliktelser baseras dess nuvärde på antaganden vilka redovisas i not 19.

Tillämpning av nya eller ändrade standarder

Vid upprättande av koncernredovisningen per 31 december 2008 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Fagerhultkoncernens redovisning och finansiella rapporter.

Ändringar av befitliga standards och tolkningar som trätt i kraft 2008 och som inte har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IAS 39 (ändring) och IFRS 7 (ändring), "Omklassificering av finansiella instrument" (gäller från 1 juli 2008).
• IFRIC 14 , ”IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan”.
• IFRIC 11, ”IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna”
• IFRIC 12, ”Service concession arrangements”

Ändringar av befintliga standards och tolkningar som inte trätt i kraft och som kan ha påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IFRS 8 ”Operativa Segment” Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 men bolagets preliminära bedömning är att inga ytterligare segment eller förändringar i befintliga segment kommer att presenteras i framtida rapportering.
• IFRS 3 (Reviderad) 1, ”Rörelseförvärv” (gäller från 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
• IFRS 5 (Ändring), ”Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter” (och den därav följande ändringen av IFRS 1, ”Första gången IFRS tillämpas) (gäller från 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (Ändring) framåtriktat för alla partiella avyttringar av dotterföretag från den 1 januari 2010.
• IAS 36 (Ändring), ”Nedskrivning av tillgångar” (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari 2009.
• IAS 19 (Ändring), ”Ersättningar till anställda” (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 19 (Ändring) från 1 januari 2009.

Ändringar av befitliga standards och tolkningar som inte trätt i kraft och som inte förväntas ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IAS 23 (Ändring), ”Lånekostnader” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 1 (Reviderad), ”Utformning av finansiella rapporter” (gäller från 1 januari 2009).
• IFRS 2 (Ändring), ”Aktierelaterade ersättningar” (gäller från den 1 januari 2009).
• IAS 32 (Ändring), ”Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1 (Ändring), ”Utformning av finansiella rapporter” ”Inlösbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 39 (Ändring) , ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” - ”Eligible Hedged Items” (gäller från den 1 juli 2009).
• IFRS 1 (Ändring), ”Första gången IFRS tillämpas” och IAS 27 ”Koncernredovisning och separata finansiella rapporter” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 27 (Reviderad) 1, ”Koncernredovisning och separata finansiella rapporter” (gäller
  från 1 juli 2009).
• IAS 28 (Ändring), ”Innehav i intresseföretag” (och de därav följande ändringarna i IAS 32, ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7, ”Finansiella instrument: Upplysningar”) (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 38 (Ändring), ”Immateriella tillgångar” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 39 (Ändring), ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering” (gäller från den 1 januari 2009).
• Mindre ändringar i IFRS 7, ”Finansiella instrument: Upplysningar”, IAS 8, ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel”, IAS 10, ”Händelser efter balansdagen”, IAS 18, ”Intäkter”, och IAS 34, ”Delårsrapportering”
• IFRIC 13 , ”Kundlojalitetsprogram” (gäller från 1 januari 2009).
• IFRIC 16 ”Hedges of a net investment in a foreign operation” (gäller från 1 januari 2009).
• IFRIC 18 ”Transfers of Assets from Customers” (gäller för överföringar av materiella anläggningstillgångar eller kontanter från kunder, där dessa tillgångar
  erhålls den 1 juli 2009 eller senare).
• IAS 16 (Ändring), ”Materiella anläggningstillgångar” (och därav följande ändring av IAS 7, ”Kassaflödesanalys”) (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 27 (Ändring), ”Koncernredovisning och separata finansiella rapporter” (gäller från 1 januari 2009).
  
• IAS 28 (Ändring), ”Innehav i intresseföretag” (och de därav följande ändringarna i IAS
  32, ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7, ”Finansiella instrument:
  Upplysningar”) (gäller från 1 januari 2009).IAS 29 (Ändring), ”Redovisning i höginflationsländer” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 31 (Ändring), ”Andelar i joint ventures” (och därav följande ändringar i IAS 32 och IFRS 7) (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 38 (Ändring), ”Immateriella tillgångar” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 40 (Ändring), ”Förvaltningsfastigheter” (och därav följande ändringar i IAS 16) (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 41 (Ändring), ”Jord- och skogsbruk” (gäller från 1 januari 2009).
• IAS 20 (Ändring), ”Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd” (gäller från 1 januari 2009).
• Mindre ändringarna i IAS 20, ”Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd”, IAS 29, ”Redovisning i höginflationsländer”, IAS 40, ”Förvaltningsfastigheter” och IAS 41, ”Jord- och skogsbruk”
• IFRIC 15 , ”Agreements for construction of real estates” (gäller från 1 januari 2009).
• IFRIC 17, ”Distributions of Non-cash Assets to Owners” (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare).

  In English • Sitemap • Kontakta oss • © 2011 Fagerhult